Boxningens renässans?

Eftersom det vart inläggstorka och jag inte haft något väldigt vettigt att skriva senaste tiden, så tänkte jag ändå posta en liten summering av en tankegång jag hade härom kvällen.

MMA evolverar väldigt fort. Vi kanske inte lägger märke till det särskilt mycket, men jag tror ändå det händer en del med sporten. Däremot är det kanske inte en rent teknisk evolution jag tänker skriva om nu, utan mera en förskjutning av begrepp i sportens diskurs, som jag själv upplevt (eller kanske inbillar mig uppleva).

För bara en sisådär två eller till och med ett år sedan var det stora ordet "cross-training", och man diskuterade hur fighters som fokuserade mest på en disciplin var påväg ut ur sporten. Det gällde att man var vältränad i BJJ, Muay Thai, Brottning och Boxning.

I guds år 2009 känns det dock som att "cross-training" är ett vedertaget begrepp som alla förutsätter i en MMA-utövare. Han tränar i alla aspekter av sporten, och kanske man inte längre ens behöver dela upp sporten, utan helt enkelt säga att man tränar MMA. Det ena begreppet innebär mer eller mindre det andra.

Men det är alltid någon av aspekterna som är i hetluften, och den senaste tiden har jag verkligen lagt märke till boxningen.

Quinton Jackson använde sig av sin överlägsna boxningsteknik för att lägga ner Wanderlei Silva medvetslös på mattan, och ett antal månader innan det pratade man redan om BJ Penns suveräna boxnings-showcase i matchen där han dominerade Sean Sherk stående. Just nu är också en förändrad och förbättrad Andrei Arlovski påväg till sitt livs match mot Fedor Emelianenko, och Arlovski har växt som mest i sin boxningsteknik. Det var en del nyhetsnotiser när han lärde sig mer om "the sweet science" tillsammans med välkände boxningstränaren Freddie Roach.

Så vad som verkligen pockade på min uppmärksamhet när jag upptäckte att jag noterat de här förändringarna i diskussionen kring MMA, var detta:

Kan det vara så, att boxning som disciplin är och kommer att bli mer viktig att vara speciellt tränad i, när status quo är att alla MMA-fighters är cross-trained? Händerna är ändå det primära och mest använda vapnet när fighten befinner sig i stående position.

Mitt resonemang har ett ganska stort hål dock. Ett övertag för att man är bättre i något är ändå alltid ett övertag, oavsett cross-training eller inte. Är något bättre på BJJ än sin motståndare, så har han ett övertag där osv. Men om man ser till det stora hela, och ser på alla bra fighters som cross-trained, så tror jag man kan föra ett ganska övertygande resonemang om att en fighter på elite-nivå har mer nytta allt som allt av att ha en edge i boxning än att ha en edge i t.ex. BJJ.

Förövrigt så tror jag också att min reaktion på boxningen inom MMA som den är nu är en produkt utav att den aldrig riktigt talats om på samma sätt förrut. Den var lite i skymundan, lite självklar, men också lite dammig och gammal. Men nu är den påväg tillbaka, vilket är själva titeln på mitt inlägg, och jag tror vi kommer att få se två till levande bevis på att boxning är all the fuzz inom MMA nuförtiden när BJ och Arlovski ger sina respektive motståndare ganska stora svårigheter med sin boxningsfärdighet.